ett oros moment avklarat

har länge gått o gruvt mej över kallelsen ja fick för två veckor sen. CELLPROVTAGNING. känns alltid gruvsamt innan man kommer sej dit. man känner sig så utblottad i den där förbaskade stolen. men i dag var det dags hade tid 9.00 hela vägen dit hoppades ja på att de va en kvinnlig sköterska som skulle utföra provet men tji fick ja. det första jag såg när ja kom dit va att en mikael va sköterska i dag. huhuh men det gick bra hn va avslappnad o skojig så man kände sig i en lite mindre utsatt position när man låg där me benen vädret. va över på bara några minuter å det känns så skönt att ha det bakom sig